En Prins i New York i all ära, men denna filmen är ändå höjden av nostalgi för min del. Det finns inga gränser för hur många gånger jag kan se denna film.
Jag minns hur jag kopplade ihop två VHS-bandspelare och kopierade ihop mina favorit-klipp från alla mina filmer jag hade när jag var yngre. Först tittade jag på alla. Det var säkert runt 60 stycken. Under tiden jag tittade skrev jag upp i ett kollegieblock vilka scener jag skulle ha med, hur långa de var och tiden för när de började. Det tog enormt lång tid, men av någon anledning älskar jag sådana projekt. Det var lite samma sak när jag skulle lägga in alla mina CD-skivor i iTunes ...eller google:a efter album art till alla skivorna som inte automatiskt hittades av iTunes.
No comments:
Post a Comment